|
Vertikala avtal är avtal mellan företag i olika led i produktions- eller distributionskedjan om inköp och försäljning av vissa varor eller tjänster. Distributionsavtal mellan tillverkare och detaljister, tillverkare och grossister samt grossister och detaljister är typiska exempel på vertikala avtal.
Det kan vara fråga om en konkurrensbegränsning om ett avtal innehåller begränsningar som rör varuleverantören eller köparen. Vertikala begränsningar kan indelas i fyra grupper: avtal om försäljning av ett enda varumärke, avtal om begränsad distribution, avtal om prisbindning och avtal om uppdelning av marknaden.
Konkurrensregler för leverans- och distributionsavtal
Enligt 4 § i lagen om konkurrensbegränsningar är konkurrensbegränsningar i samband med leverans- och distributionsavtal a priori förbjudna. 4 § som förbjuder vertikala konkurrensbegränsningar motsvaras av artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och tolkas även analogt med praxis för tillämpningen av artikel 101.
Förbudet innebär emellertid inte att alla konkurrensbegränsningar i samband med avtal om distributionsvägar automatiskt är lagstridiga. Detta beror på att arrangemangen till exempel kan omfattas av undantagsbestämmelsen i lagens 5 §.
Företagen ansvarar själva för att deras avtal är lagliga
Företagen bör själva bedöma om deras avtalsarrangemang är lagliga. Lagen om konkurrensbegränsningar tillämpas analogt med EU:s konkurrensregler och därför kan företagen vid sin bedömning ta hjälp av kommissionens nya gruppundantagsförordning för vertikala begränsningar och de därtill hörande riktlinjerna. Vid bedömningen av lagligheten är det bra att tänka på att arrangemanget också kan falla helt utanför tillämpningsområdet för lagen om konkurrensbegränsningar, om det kan anses vara en konkurrensbegränsning av mindre betydelse på det sätt som avses i 4 §.
Reglerna om begränsningar av mindre betydelse är även de analoga med EU:s tillämpningspraxis. I kommissionens meddelande om saken definieras avtal av mindre betydelse med hjälp av marknadsandelsgränser. Även Konkurrensverket har meddelat riktlinjer för bedömningen av konkurrensbegränsningar av mindre betydelse.
Marknadsandelarnas betydelse vid bedömningen av lagligheten
Konkurrenseffekterna av avtal om distributionsvägar är beroende av marknadens struktur och näringsidkarens ställning på marknaden.
Enligt kommissionens gruppundantagsförordning om vertikala begränsningar och de därtill hörande riktlinjerna anses begränsningar i distributionsavtalen mellan företag i allmänhet inte ha negativa effekter på konkurrensen, om varken varuleverantören på den marknad där han säljer de avtalade varorna och tjänsterna till köparen eller köparen på den marknad där han köper de avtalade varorna och tjänsterna har en marknadsandel som är större än 30 procent. Ett ytterligare villkor är att avtalen inte innehåller någon av de nedannämnda särskilt allvarliga begränsningar av konkurrensen som upptas på gruppundantagsförordningens s.k. svarta lista.
Om marknadsandelen är större än 30 procent tillämpas gruppundantagsförordningen inte på avtalet.
Villkoren på svarta listan förbjudna
I vertikala avtal får oberoende av marknadsandelar inte ingå ett enda av de villkor som anses särskilt skadliga, d.v.s. förbjuds på svarta listan. Ett exempel på sådana förbjudna villkor är prisbindning. En varuleverantör får inte fastställa ett pris på en produkt som distributörerna är skyldiga att hålla sig till. Det är dock inte nödvändigtvis förbjudet att fastställa högsta återförsäljningspriser eller rekommendera återförsäljningspriser.
I princip kan alla distributörer sälja sina produkter även via internet. Varuleverantören kan dock kräva att distributören också har en eller flera vanliga butiker eller visningslokaler där kunderna kan titta på och prova eller testa produkterna. Ett totalförbud mot försäljning via internet anses utgöra en särskilt allvarlig konkurrensbegränsning som inte omfattas av gruppundantagsförordningens skydd.
Det är också a priori förbjudet att dela upp marknaden efter område eller kunder. Distributörerna måste själva få bestämma var och till vem de säljer. Det finns dock vissa undantag till förbudet och de presenteras närmare i kommissionens riktlinjer.
Den s.k. svarta listan i gruppundantagsförordningen förbjuder också vissa skyldigheter som åläggs medlemmarna i ett selektivt distributionssystem. Till exempel får auktoriserade återförsäljare inte åläggas några begränsningar i fråga om vilka slutanvändare de får sälja till. Auktoriserade återförsäljare måste också fritt få sälja eller köpa in produkterna till eller av andra auktoriserade återförsäljare inom distributionsnätet.
Avtal som hindrar slutanvändares, självständiga reparatörers eller andra tjänsteleverantörers tillgång till reservdelar direkt från tillverkaren är likaså förbjudna. Ett avtal mellan en reservdelstillverkare och en köpare som införlivar dessa reservdelar i sina egna produkter får inte begränsa tillverkarens försäljning av dessa direkt till slutanvändare, självständiga reparatörer eller tjänsteleverantörer.
Om ovannämnda lagstridiga begränsningar ingår i ett avtal innebär det att hela avtalet faller utanför gruppundantaget.
Avtal som innehåller villkor som upptas på svarta listan är därmed förbjudna i nästan alla situationer, oberoende av marknadsandelar. De allvarligaste konkurrensbegränsningarna kan dock i undantagsfall vara acceptabla, om företagen kan visa att arrangemanget medför effektivitetsvinster som kommer konsumenterna till godo och uppfyller förutsättningarna i 5 §. I allmänhet finns det dock anledning att anta att avtal och förfaranden som innehåller allvarliga konkurrensbegränsningar är förbjudna.
Andra konkurrensbegränsningar som faller utanför gruppundantaget
Om ett distributionsavtal inte innehåller villkor som förbjuds på svarta listan och marknadsandelsgränsen på 30 procent inte överskrids för vare sig leverantören eller köparen, anses avtalet enligt huvudregeln omfattas av gruppundantagets tillämpningsområde.
I gruppundantagsförordningen nämns emellertid ytterligare några enskilda avtalsvillkor som alltid faller utanför förordningens skydd. Till skillnad från villkoren på svarta listan faller dock inte nödvändigtvis hela avtalet utanför gruppundantaget i dessa situationer. Exempel på dylika avtalsvillkor som faller utanför gruppundantagsförordningen är vissa villkor som rör konkurrensklausuler samt villkor som leder till att medlemmarna i ett selektivt distributionssystem inte säljer vissa konkurrerande leverantörers produkter.
Distributions- och leveransavtal som inte omfattas av gruppundantaget är inte heller de nödvändigtvis lagstridiga. I dessa fall bör dock företagen själva försäkra sig om att deras avtal uppfyller konkurrensreglernas krav.
Mer information om vertikala konkurrensbegränsningar (Konkurrensverkets branschgrupp 1)
|
