Vanliga frågor

Konkurrensverket har inte behörighet att tillämpa lagen om otillbörligt förfarande i näringsverksamhet. I dylika fall kan företaget antingen be om ett utlåtande av opinionsnämnden för affärssed vid Centralhandelskammaren eller föra ärendet till marknadsdomstolen. En näringsidkare kan även anhålla om att opinionsnämnden för affärssed på förhand tar ställning till om marknadsföringen är förenlig med god affärssed.

Opinionsnämnden för affärssed behandlar bland annat ärenden som gäller vilseledande marknadsföring, intrång i affärshemligheter, jämförande reklam, nedsättande uttalanden om konkurrenter och plagiering. Nämnden tar också ställning till om ett företags förfarande är förenligt med Internationella handelskammarens internationella grundregler för reklam eller dess övriga uppförandekoder och riktlinjer för reklam och marknadsföring.

Marknadsdomstolen kan förbjuda ett företag att fortsätta med det lagstridiga förfarandet och förelägga vite. Eventuella straff- och skadeståndsyrkanden behandlas av den allmänna underrätten. Läs mer om detta på keskuskauppakamari.fi.

Tydlig prisinformation är till nytta för både konsumenterna och företagen. Den främjar en sund konkurrens mellan företag och produkter genom att göra det lättare för konsumenterna att jämföra priser. Att övervaka prismärkningsförordningen och andra specialbestämmelser som utfärdats för att skydda konsumenterna hör dock inte till Konkurrensverkets behörighet.

I Finland är det Konsumentverket, konsumentombudsmannen och de kommunala konsumentrådgivarna som har hand om tryggandet av konsumenternas ekonomiska, hälsomässiga och rättsliga ställning. Läs mer om tryggande av konsumenternas intressen på kuluttajavirasto.fi, kuluttajaliitto.fi och kuluttajat-konsumenterna.fi.

Med offentlig upphandling avses upphandling av varor och tjänster samt byggnadsentreprenader som görs av myndigheter, andra juridiska personer inom den offentliga förvaltningen samt enheter inom den s.k. basservicesektorn. Den allmänna konkurrensutsättningsskyldigheten vid upphandling och kravet på lika behandling av anbudsgivarna gäller all offentlig upphandling.

Vid Finlands Kommunförbund finns en rådgivande enhet för offentlig upphandling som kostnadsfritt ger råd i frågor som rör offentlig upphandling. Läs mer på upphandling.fi. Information om offentlig upphandling finns även på arbets- och näringsministeriets webbplats tem.fi.

Konkurrensverket och länsstyrelserna har inte behörighet att ingripa i frågor som rör offentlig upphandling. Om ett företag anser att ett upphandlingsförfarande inte har gått rätt till kan det klaga hos marknadsdomstolen.

Utgångspunkten för en sund och fungerande ekonomisk konkurrens kan anses vara att näringsverksamheten inte får offentligt stöd på ett sätt som äventyrar konkurrerande företags möjligheter till näringsutövning. Om stöd ändå beviljas av samhällspolitiska skäl, borde de som fattar stödbesluten beakta stödets konkurrenseffekter.

Beviljandet av stöd kan inte förbjudas med stöd av konkurrenslagen, och Konkurrensverket har inte heller i övrigt behörighet att övervaka offentliga stöd och användningen av dem. Konkurrensverket kan emellertid lägga fram initiativ för att undanröja de skadliga verkningarna av offentliga konkurrensbegränsningar – det vill säga bl.a. offentliga stöd. När verket överväger om ett sådant initiativ är motiverat ser man i första hand till hur det offentliga stödet påverkar konkurrensförhållandena inom hela sektorn. Se även Främjande av konkurrensen.

Kommissionen kan ingripa mot offentliga stöd som snedvrider konkurrensen inom EU (artiklarna 107–109). Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt innehåller även särskilda bestämmelser om medlemsstaternas åtgärder beträffande offentliga företag och företag som de beviljar särskilda eller exklusiva rättigheter (artikel 106). I Finland har arbets- och näringsministeriet hand om EU-frågor som gäller offentligt stöd.